Rapport från Transylvanien
Fredag, 25/4
03:10!!? Är det verkligen meningen att jag ska gå upp nu? Snabb omställning till äventyrsmode....:-) Flygen till Bukarest gick hur bra som helst - inga förseningar, inget krångel men en massa passkontroller. Det var roligt att träffa gamla bekantskaper igen samt göra nya.
Snart var vi på väg i vår hyrda minibuss. På vägen till Bran där vi skulle bo första natten (på hotel Wolf, abonnerat till TTT) stannade vi på ett "jakt och trofé" museum som på ett konstigt sätt, tror jag, skulle visa upp vilka djur som fanns i Rumänien, med fokus på antal, storlek och trofe-priser. Guiden var mycket stolt över sitt museum. Jag kan bara sammanfatta besöket med ordet Märkligt!
Väl framme på "Wolf" fick vi en kortare briefing ang. morgondagen. Det verkar som om det kommer att bli kort (allt är relativt) men tufft, dvs tekniskt svårt och många höjdmeter. Ska bli så sjuuukt roligt!
Är tyvärr lite orolig, dels pga gårdagens löpkatastrof och dels pga en uppsättning obefintliga fotknölar, pga svullnad. Godnatt!
Dag 1, Lördag 26/4
Frukost kl 8 och avfärd kl. 9. Besökte först Bran Castle för en kort fotosession....
...sen en halvtimmes bilresa till vår utgångsplats. Vädret var helt fantastiskt med strålande sol. vi var 5 förväntasfulla turister samt vår eminente vikarieguide Andrei.
Planen var att göra en loop på ett par km för att sen återvända till byn vi startade i för att där kunna fylla på med energi, och sedan göra ytterligare en loop och avsluta dagen i Pestina, ca 21 km senare.
Planen var att göra en loop på ett par km för att sen återvända till byn vi startade i för att där kunna fylla på med energi, och sedan göra ytterligare en loop och avsluta dagen i Pestina, ca 21 km senare.
Ganska snart började det gå uppför. Vi sprang genom underbar skog, över fält och genom byar och det var bara så fantastiskt vackert med oslagbara vyer vart man än tittade. Jag kände snabbt att jag inte var i högform precis (svackan håller i sig...) men det funkade tillräckligt bra ändå och jag njöööt av varenda meter. Väl nere i byn igen fylldes det på med vatten, choklad, öl och skitsnack. Nästa loop började ungefär som den första. Tonerna från "Sound of Music" ekade i våra huvuden. Efter några km fick Tommy problem med en vad och bestämde sig för att hoppa av för att spara sig till morgondagens runda. Vi lämnade honom på ett hotell vid ingången till ett naturreservat för upphämtning och gav oss iväg mot dagens "riktiga" stigning. Först mer fantastisk skog, sedan en överläggning om huruvida vi hade tillräckligt med vatten och tid (innan mörkret) att ta oss hela vägen till toppen och följa bergskammen eller ta det mer lättsprungna alternativet längs med trädgränsen. Vi ville upp:-) Snabbt blev det brantare och snön kom, så även björnspåren. Vi pulsade, klättrade och min höjdrädsla gjorde sig påmind, men det var häftigt. Nerför "flög" vi genom orörda snövidder och över hedar. Härligt, härligt, härligt!! Dagens runda stannade på 30 km, 7.5 timmar var vi ute inkl. pauser och fotosessioner. Jag blev rejält bränd på vader och armar, pga snön antar jag - orutin. Vi väntade in de andra på ett lokalt hak käkandes soppa, pommes och mängder av öl och kaffe. Underbart!
Dag 2, 27/4
Idag skulle det bli en kortare tur, ca 14 km, men med en del snöinslag. Fick låna ett par långa strumpor, dels för att täcka brännan dels för att skydda mot kylan från snön. Vi började med att ta oss uppför, till en utsiktsplats (dit andra åker linbana). Ganska snart kom snön..... Den har hårdare idag, vilket gjorde att man inte sjönk ner lika mycket men det blev också svårare, dvs halare, när det var riktigt brant. Det kändes surrealistiskt att pulsa i snön med shorts och t-shirt utan att frysa. Efter att ha beundrat utsikten (och jag blev intervjuad i lokaltv) följde nu en 2-timmars underbart vacker snölöpning/vandring/pulsning för att kolla på ett enormt kors till minne för de stupade under andra världskriget. Sedan blev det snölöpning nerför till ett hotell och träningscenter för de rumänska olympierna. Där bröt Tommy och blev upphämtad - vi andra stannade och tog en fika. De är verkligen duktiga på kaffe i Rumänien:) Nu var det bara någon km snö kvar innan vi kom fram till skogen vi skulle springa ner igenom på en lååång serpentinstig. Wohoo!! Andrei säger "now there is no more views.... men skogen är så ruggigt trolsk och underbar (börjar få brist på superlativ). Låren tar en del stryk nerför men det är den sista km på asfalt, ner till ett gammalt slott där vi ska möta de andra, som tar död på den sista flexibiliteten. Mat, sedan transport till Brasov för mer mat och många skratt. Så himla gött!! Idag synkade jag solbrännan genom att bränna låren istället. Många härliga timmar i gnistrande vit snö och strålande sol. 20 km blev dagens runda. Måste erkänna attt jag är lite rädd för TTT - Dracula i september dock. Det kommer att bli så sjukt tufft.......
Hemresa, 28/4
Så var äventyret slut för den här gången. Lika som förra gången men ändå olika. Fler timmar i bergen, massor med snö:-), och en mindre grupp (4-5 st + vår fantastiska guide "bergsgeten" Andrei) Är mycket nöjd med den här resan också - skulle mycket väl kuna tänka mig en längre resa med fler dagars lpning/klättring/pulsning. Finns fortfa´rande massor kvar av dessa spännande berg att utforska. kanske ändrar jag åsikt efter min upplevelselöpningsresa till Alperna i juni och/eller Transylvania Trail Traverse - Dracula.
Så var äventyret slut för den här gången. Lika som förra gången men ändå olika. Fler timmar i bergen, massor med snö:-), och en mindre grupp (4-5 st + vår fantastiska guide "bergsgeten" Andrei) Är mycket nöjd med den här resan också - skulle mycket väl kuna tänka mig en längre resa med fler dagars lpning/klättring/pulsning. Finns fortfa´rande massor kvar av dessa spännande berg att utforska. kanske ändrar jag åsikt efter min upplevelselöpningsresa till Alperna i juni och/eller Transylvania Trail Traverse - Dracula.
