I stället för lyckopiller

Den värsta dagen på jobbet på lääänge och till råga på eländet var det bara att fortsätta jobba direkt när jag kom hem. Men det här ska ju inte handla om jobb utan träning  :)   Planen var egentligen ett distanspass i dagsljus med back- och/eller fartinslag (använder mig av namnen på rullgardinen på jogg.se, distans för mig är 10-18km) men eftersom jag prioriterade jobb idag så blev det "bara" 8 km på elljusspåret istället, med maken som en extra bonus. Det har varit över 10 grader och strålande sol idag i Hbg så det var riktigt behaglig temperatur även om solen tog med sig några grader på sin väg ner bakom horisonten. Jag tyckte att vi sprang på i ett schysst med ok prattempo. Efter ca 2 km sa maken att idag springer vi ju i mitt tempo (ca 5.30) Nehej då svarade jag, vi håller väl bra fart!?  Det kändes verkligen som om jag fick sträcka ut ordentligt..... Han hade ju rätt förstås.......och vid närmare eftertanke behövde inte hjärta och lungor arbeta så hårt men benen kändes tunga. Behöver jag skylla på något? I så fall så väljer jag ursäkten om maten - bara några chokladbitar sedan lunchen 8 timmar tidigare;) Fast å andra sidan så bryr jag mig verkligen inte. Det här var precis vad jag behövde, och hade möjlighet att unna mig, en dag som denna. Nu är jag bra igen:)



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

longdistancelotta

Tänk dig en hustru och mamma till två barn, som älskar löpning och brinner för nya utmaningar att piffa upp vardagen med. Där har du en perfekt beskrivning på min mamma. - Hanna 2014

RSS 2.0