Igår blev en ofrivillig vilodag då jag hade förträngt ett kvällsmöte på jobbet, så då skulle man ju kunna tänka sig att jag skulle vara vråltaggad inför kvällen grispass, men nix, jag var bara trött. Men inget piggar upp som ett träningspass - vilket brukar vara en sanning, därför ska man inte lyssna till sitt huvud. Och mycket riktigt, huvudet vaknade och nästan kroppen också;) Det är ju tisdag och då är fortfarande crosspass med Göta som gäller. 2 timmar och över 18 km även denna kväll. Efter diverse styrkeövningar, löpskoleövningar, trappforceringar och intervaller var det dags för tävling uppför Johan Banér, då, är det någons fot som flirtar lite med mina och jag stuper handlöst (som vanligt) i backen. Det enda som går genom huvudet är "axeln!!!" men den höll:) Vad gör det då att knät får sig en smäll, blodet rinner och tightsen går sönder..... En kort sekund funderade jag över om det var en legitim anledning att avbryta passet och gå hem.... men, nej. Nu hoppas jag bara att slipper sota för det i morgon... Kvar fanns ytterligare styrkeövningar och intervaller på bänkar, i sand och på asfalt. När benen är så där lagom trötta vet man att man ändå kommer att pusha på dem 4 gånger uppför terrasstrapporna innan avslutningsupphoppen. Riktigt härligt att kunna "bestämma" över sin kropp!!! Jag kommer sova duktigt gott i natt. Dagens bild får ändå bli på mitt knä - jag hade ju inte kamera med mig på passet idag;)