En glömd vänskap gjorde sig påmind

Idag har jag orienterat:) Det var också länge sedan faktiskt ända sedan Sthlm rogaining i november och innan dess var det nog KEX i augusti. Jag vet varför - det tar tid (som jag hellre lägger på att springa), banorna är för korta och framför allt för svåra för en sunkig orienterare som jag. Mina brister i den ädla orienteringskonsten kommer jag garanterat skriva om en annan gång;)
 
Idag var det dags för klubbmedlemmarna i HSOK att provspringa en nyritad karta, över ett "gammalt" område inför en tävling i sommar. Jag tänkte lägga ut den men den är ju naturligtvis hemlig fram till tävlingen. Det var en sprintbana/karta i ett park och bostadsområde. Sprintnormen är 1:4000. Det här passar ju mig som handen i handsken. Lättorienterat och lättsprunget och därför superroligt:) Jag kunde springa hela tiden samtidigt som jag läste kartan och faktiskt kom rätt - med en gång(!) Det fanns två olika banor att testa. Jag, och sonen, sprang bägge två. Inte tillsammans, jag hade aldrig hängt med, iallafall inte om jag skulle hinna titta på kartan också. Och det var ju så himlans kul, trots regn och hagel. Jag glömde min klocka hemma men det borde ha blivit ca 10 km idag, men man glömmer verkligen både tid och rum när man orienterar. Helt underbart!!! Jag är bara så glad!! Får väl se om det finns tid och möjlighet till några tävlingar fram på vårkanten - en vacker vår/sommardag får det gärna ta en hel dag.
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

longdistancelotta

Tänk dig en hustru och mamma till två barn, som älskar löpning och brinner för nya utmaningar att piffa upp vardagen med. Där har du en perfekt beskrivning på min mamma. - Hanna 2014

RSS 2.0